Badouu

Har tappat lite greppet om det där inte lugnet jag hade hittat.
Det där lugnet inåt. Som får hel min själ att slappa av. Som inte behöver förstå hela meningen med livet eller vara störst, bäst och vakrast hela tiden. Funderar på om det bara var efter dyningar av choken eller om jag faktiskt hittade det.

Från och med nu ska jag bli ändå lite mer självisk och börja andas med jämnare mellanrum!

Tror att både jag och min omgivning mår bäst av det.